"NADA. INGENTING.

Aneurysm. Vilket ögonblick som helst kan vara det sista. Utan minsta föraning, fullkomligt ovetande, kommer jag att gå rakt igenom en osynlig vägg, på vars andra sida det inte finns någonting alls, inte ens mörker. Mitt nästa steg kan mycket väl vara steget genom denna vägg. Är det inte ologiskt att vara rädd för det, med tanke på att jag inte kommer att uppleva detta plötsliga utslocknande och att jag vet att det förhåller sig så?"

Amadue Inácio De Almeida Prado, Um ourives das palavras.