Aristoteles talade om tre grundläggande former av förändring; tillblivelse, upphörande och variation. Under den sistnämnda av dessa tre kan ytterliga uppdelning göras vad gäller kvantitet, kvalitet och plats.
Jag närmar mig för närvarande på ett privat plan variationens förändring och har en tid tänkt att jag borde förvarna om det stundande. Så kan det vara, att jag försvinner helt ett tag, att jag med ojämna mellanrum simpelt länkar på en rad eller två eller att jag läser på i tidigare takt och rapporterar om det som vanligt. Det vet man inte. Vad jag däremot vet är att jag de närmaste veckorna kommer ha fullt upp med anländandet av och sysslandet med en ny familjemedlem och novis i ämnet har jag svårt att förutse bloggfrekvensen under denna period. Så vad planerar jag att göra. Drömmer aningen ljusblått om långsamma matningsstunder med Proust som sällskap. Om att fortsätta det där att bara kunna sitta och titta rakt ut utan att bli rastlös. Tänker inte börja dricka café latte. Heller inte gå in i att läsa och skriva enbart, eller ens alls, om mödrarskapet. Har ombetts sluta läsa faktaböcker om ondska och horror, men jag tror jag fortsätter (just nu igen angränsande Frank Palmers Literature and Moral Understanding från 1992). Kanske kan även fler av podens ljudböcker betas av?
Således, inget permanent försvinnande i antågande. Bara ett blankt ark. En ny uppsättning dagar. En oplanerad tillvaro. Låt oss se vad det blir av det.
Jag närmar mig för närvarande på ett privat plan variationens förändring och har en tid tänkt att jag borde förvarna om det stundande. Så kan det vara, att jag försvinner helt ett tag, att jag med ojämna mellanrum simpelt länkar på en rad eller två eller att jag läser på i tidigare takt och rapporterar om det som vanligt. Det vet man inte. Vad jag däremot vet är att jag de närmaste veckorna kommer ha fullt upp med anländandet av och sysslandet med en ny familjemedlem och novis i ämnet har jag svårt att förutse bloggfrekvensen under denna period. Så vad planerar jag att göra. Drömmer aningen ljusblått om långsamma matningsstunder med Proust som sällskap. Om att fortsätta det där att bara kunna sitta och titta rakt ut utan att bli rastlös. Tänker inte börja dricka café latte. Heller inte gå in i att läsa och skriva enbart, eller ens alls, om mödrarskapet. Har ombetts sluta läsa faktaböcker om ondska och horror, men jag tror jag fortsätter (just nu igen angränsande Frank Palmers Literature and Moral Understanding från 1992). Kanske kan även fler av podens ljudböcker betas av?
Således, inget permanent försvinnande i antågande. Bara ett blankt ark. En ny uppsättning dagar. En oplanerad tillvaro. Låt oss se vad det blir av det.
4 kommentarer:
Grattis! Förstås fullkomligt om framtida blogginlägg dröjer men ser fram emot dem.
Tack skall du ha!
Lycka till (eller hur man nu säger)!
Åter tack! (Borde väl vara ok att tacka skriftligt...)
Skicka en kommentar