Det absurda, skriver Camus, skriver Lotass, uppstår i mötet mellan människans kallande rop och världens oförnuftiga tystnad. Med erfarenheten av det absurda blir vanan att handla som om saker och ting hade en mening plötsligt underkänd och tillvarons grundvalar skakas. Leandoer gissar att Volodine beskriver post-exotismen som: litterärt parallelluniversum där oneirismen och politiken är motorn i varje fiktion. Oneirism betyder helt enkelt drömtydning. Vill läsa ungersk litteratur från 1964. Lär mig att anamnes kommer från grekiskans hågkomst. Och sedan skriver Cărtărescu av Manns: I denna tillvaro finns sist och slutligen blott ett problem: hur skall man höja sig? Hur skall man nå ut? Hur skall man spränga puppan och bli fjäril? Tänkte Chuan Tzu så?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh jag älskar "Med erfarenheten av det absurda blir vanan att handla som om saker och ting hade en mening plötsligt underkänd", verkligen älskar.
Återigen tacksamhet till den första av stolar. Håller med. Förförs av tanken på Det Absurda som en erfarenhet, en infärgning. Att, på något sätt, ha befunnit sig mellan ropet och tystnaden. Ickemötet.
Skicka en kommentar