åldrade reflektioner livar upp

Lite trött söndag. Får igång mig själv med starkt grönt te och en stunds fritt bläddrande. Jag finner: "Dum litteraturdiskussion med Pick. Kände viss motvilja. Man klamrar sig (som Pick) fast vid litteraturen som vid ett snurrande klot och kommer inte loss eftersom man borrat sig in med naglarna, men i övrigt är man en fri man och sprattlar på det mest ömkliga sätt med benen. Hans konstfulla trumpetande med näsan. Han tyranniserar mig genom att hävda att jag tyranniserar honom." från den sjätte september 1913. Dagen efter: "Motvilja mot Pick. På det hela taget en underbar människa. Men har alltid haft en liten otäck lucka i sin personlighet, och när man som nu ständigt har honom för ögonen tycks hela han krypa ut ur den luckan." Och en månad fram i tiden: "Jag har kanske hittat mig själv igen, jag hade kanske tagit en genväg, och just när jag började förtvivla i min ensamhet fick jag tag på mig själv igen." Franz K. Självfallet.