Finner det bekymmersamt och svårt att mitt bland dagar av högt tempo finna ro när ro erbjuds. Behöver landa i en text och ta mig igenom den på ett värdigt sätt. Läsa boken så som boken förtjänar och rådlös undrar jag hur man gör. När man etablerat ett snabbläsande, ett styckesläsande, beredd på avbrott när som helst. Rastlöshetens verkan och jag ser mig plötsligt läsa samma rad igen och igen. Mekaniskt intag där man ser orden men där ens läsande överblick är smärtande kort. Tuggar sig fram genom texten med kallt, orörligt sinne. Glömmer det man precis har läst. Kliver upp ur läshörnan, fyller på mer te i koppen. Sätter sig igen, läser partiet en gång till. Ibland kan högläsning fungera. Eftersom orden måste uttalas kan de inte springas över av en uppvarvad blick, ett efter ett tar man sig fram genom dem. Men det är inte alla gånger det hjälper heller. Man kan till exempel få för sig att resa sig upp och gå fram till datorn och skriva ett par rader, som dessa rader, om problematiken och än en gång har man låtit sig slås ner av det motstånd textsidan kan skapa i frustrerande stunder. Nu gör jag ännu ett försök.
torsdag 17 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar