"Alla hade blivit tio minuter äldre"

"[…] Ordningen som härskade i rummet var skräckinjagande. Det enda slumpmässiga var hunden, eftersom den rörde på sig. Det var, tänkte Inni, ett rum som liknade ett mattetal. Allting höll vartannat i balans, det stämde. En blomsterbukett, ett barn, en olydig hund eller en tio minuter för tidig besökare skulle här förorsaka en otänkbar katastrof. Möblerna var glänsande och vita och moderna på ett kalvinistiskt, hatiskt sätt. Det ansvarslösa solljuset tecknade deras geometriska skuggor på linoleumgolvet. För andra gången den eftermiddagen kände han sig rädd. Vad det är för en känsla? Som om du för ett ögonblick är någon annan, någon som inte kommer att vänja sig vid din kropp, så att det gör ont."

Ur Ritualer (Rituelen, 1980) av Cees Nooteboom
Översättning av Signe Zeilich-Jensen och Ingrid Wikén Bonde