onsdag 2 september 2009

Om att sakna böcker att tappa i badet.

Jag är vankelmodig inför de digitala böckerna. Å ena sidan vill jag hylla förändring och utveckling, situationen Är en annan. Den mediala sprinterbana vi befinner oss på går inte att komma ifrån och jag tänker inte förneka att det också finns många förtjänster. Men ändå, den andra sidan, boken. Den dammiga, doftande, reella boken. Och självfallet, bokhandlarna. Antikvariaten. Det är inte annat än att man ryser vid tanken på att dessa oaser att strosa i inte skall kunna finnas kvar. De känns livsnödvändiga för vart samhälle. Nåja, jag skall inte gå inte i denna komplexa debatt här och nu, utan enbart rekommendera en läsvärd artikel i frågan: "Out of print" av John Sutherland (som skrivit boken The Boy Who Loved Books). Ett par bokhistoriskt relevanta böcker presenteras och en och annan nostalgisk tanke framförs.

7 kommentarer:

Bokbabbel sa...

Jag har själv aldrig ens provat en ljudbok eftersom jag verkligen älskar den fysiska läsupplevelsen. Och även om jag som studerande använder mig av nätbokhandlar eftersom de är mycket billigare och speciellt i Finland har ett mer digert utbud så älskar jag ändå de fysiska bokhandlarna. Så det så

On Word Arts sa...

Jag förstår dig helt. Det är svårt att föreställa sig en behaglig stund med en läsplatta i handen. Och nätbokhandlarna har absolut fördelar, särkilt utbudet på ickesvensk litteratur. Men vi får inte sluta handla i de fysiska bokaffärerna trots det, eller hur?

Caroline sa...

Jag är en sådan bakåtsträvare att jag inte ens tagit diskussionen om digitala böcker på allvar; jag kan absolut inte tänka mig att läsa något annat än en verklig bok - en del av det som är underbart med litteratur är ju de olika bindningarna, sättningarna, omslagen, titeltypografin.

Ljudböcker intresserar mig inte heller, det är ju en helt annan sak än läsning, att tvingas på någon annans tonfall, tolkning, läshastighet...

Sist - boklådorna! Det är ju boklådorna som gör livet värt att leva (nå, de kommer kanske på plats två eller tre i alla fall); att inte ha möjligheten att tillbringa en hel dag rotandes i antikvariat skulle innebära ett mkt torftigt, tråkigt och oinspirerande liv. (Internetboklådor i all ära, behöver jag en snabb injektion av lycka i mitt liv går jag till Hedengrens och spontanköper litteratur jag förhoppningsvis aldrig tidigare hört talas om; jag tror vi alla är överens om att det är en helt annan upplevelse än ett klick-klick-klick-bekräfta.)

Bokbabbel sa...

PS, var hittar du alla dessa underbara bilder? :)

On Word Arts sa...

Som gammal bokbindarlärling håller jag med dig Caroline, bindningar och sättningar. Att ta i, hålla.
Ljudböcker är ganska nytt för mig. Jag har haft turen att få tag på oerhört bra inläsningar och dramatiseringar. Började med Chandler och var sedan fast. Jag tänker att mitt mångåriga lyssnande på radioteater har varit en ingång. Och klickandet: ingenting. Möjligen en stunds berusning när man väl hämtar ut paketet, men inget i jämförelse med rotandet. Vi tycks vara så gott som överens.

Och om bilderna. Galleriernas nätsidor fungerar som inspirationsbank när besöken uteblivit det senaste. Bra sätt att upptäcka nyheter dessutom.

Caroline sa...

Älska radioteater, vet inte varför jag slutat lyssna. Har ännu inte lyckats ladda ned / lyssna till Proust i efterskott, mkt synd.

On Word Arts sa...

Ligger det kvar nu tro, eller är det för sent. Hur som, radioteatern, och de andra nedladdningsbara kulturprogrammen som bjuds är en resurs. Jag gillar dessutom att klassikerna sänds på fredagkvällarna.