Två klassiker får följa med hem idag. Först den som bär den sjungande, sugande titeln Wide Sargasso Sea, av Jean Rhys (1870-1979). På framsidan på det exemplar jag kommit över står det "A powerful and haunting book, thick with bright colour and deep, dark thoughts. Mesmeric and unforgettable." Hur gärna blir jag inte jagad av en bok fylld av djupa, mörka tankar. Av alla de texter som finns skrivna om Jane Eyres gömda kvinna, the madwoman, finner man här en fiktiv fortsättning där kreolkvinnan får upprättelse, mening. En slags omskrivning av det som hände. Jean Rhys egen facsinerande och stundtals sorgliga historia beskrivs närmare i aktuella The Blue Hour av Lilian Pizzichini. Hur jag har kunnat missa denna dominikanska pärla fram tills nu, trots författarinnans nära kontakt med Ford Madox Ford, vet jag inte riktigt men nu väntar ändring.
Raymond Queneaus (1903-1976) Stilövningar från 1947 har länge stått som ett bokhyllemåste och nu är även den tryggad. Jag vill minnas att jag tidigare påpekat att litterär humor inte är det jag främst prioriterar, till det utgör Queneau ett kärt undantag. Hans stilövningar är helt enkelt magnifika. 99 varianter av samma lilla händelse på bussen och senare i andra ändan av staden. Det är noterat, metaforiskt, drömskt, subjektivt, negerande, homeologiskt, onomatopoetiskt, enträget, luktande, grupperat efter permutationer, zoologiskt och sannolikt. Till exempel. Och enligt min smak är det briljant. Utöver all denna bjussande humor är det dessutom en intressant inblick i språklig kapacitet. Nu skall jag läsa om.
4 kommentarer:
Ja, Queneau är bra!
Ellerhur! Stilövningar är det enda jag har läst tyvärr, men jag får nog fortsätta.
Tänker att Stilövningar kanske passar en stilla helg. Men så ser jag min kommuns biblioteksex finns på en filial. Att den är utlånad och att det t o m är kö på den! Kul för boken men inte för mig. Gör en reservation och en anteckning i minnet istället.
Det gör du rätt i! Den fascinerar och ger goda skratt.
Skicka en kommentar