Igår förmiddag var min tanke att besöka Botanic Sounds, en installation av sju ljudkonstverk på Botaniska trädgården i Göteborg. Jag anlände tidigt, strax efter det att trädgården slagit upp portarna vid 9.00. Vädret var inbjudande. Till en början visste jag inte riktigt vart jag skulle gå, det var länge sedan jag var där och jag hade inte läst på om utställningens placering. Jag vandrade längs rabatterna. Och nu tänker man sig att det skall komma en beskrivning av det kittlande intryck de obskyra tonerna gjort på mig. Jag hade fått berättat för mig att man hörde konstiga våldsamma ljud mekaniskt upprepa sig, komma och försvinna. Men det blir ingen sådan beskrivning. Jag hittade nämligen ingen utställning med ljudkonst. Vid ett tillfälle gick jag mig halvt vilse in bland buskagen för att följa upp ett dovt repetitivt ljud. Väl framme var det i själva verket ett skjul som byggdes om och brädor som kastades.
Idag är posten om Botanic Sounds borta från trädgårdshemsidan, och jag inser att den är slut. Jag missade den, precis.
Men varför inte rekommendera er som är i närheten att besöka Botaniska ändå, och för all del Botanic Sounds i dess allra mest självgenererade form. Jag kom att lägga flera timmar på skogarna där i går förmiddags. Himmelska, evinnerligt vackra ljud. Fåglar, vindar. Och den än tydligare tystnaden. Färger och prunkande vildväxtlighet. När jag nådde det kinesiska Näsdukdträdet, med sin illusoriskt tygbeströdda vita skönhet, var dagen helt enkelt gjord.
onsdag 17 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar