måndag 12 mars 2012

Auto da Fé

En sådan dag, längtar mig vild efter mina böcker. Överblicken. Ryggarna. Högarna. En av våra gäster för närvarande läser Canettis förbländning och jag känner hur samma tankedjur som kryper inne i Herr Doktor Kiens ådror har tagit även mig i besittning. Hur mår de, mina böcker? Har någon vikts lite, skavt sig mot någon annan? Kan de andas?

1 kommentar:

La Bibliofille sa...

Igenkänner den där längtan, även om det inte är Överblick av ryggar och högar som fattas mig, utan det arteaktiska umgänget med Böckerna. De står där i hyllorna och blickar liksom ledset på mig. Jag ser att de inte vikts, inte skavts, vet att de kan andas, men undrar hur de har det i sina små själar och hjärtan, om de saknar mig, undrar om jag aldrig någonsin ska komma tillbaka...