Ny stad innebär nya bokhandlare, nya men i enlighet med tidigare, äldre. För visst har väl Sveriges handlare, av mer eller mindre tvingande orsaker, de senaste åren följts åt in på en allt mer avsmalnande väg i likriktningens tecken. Som vore marknaden i behov av ytterligare kaffeserverande, sminkade kedjor, om än med en liten litterär krydda i ett hörn. Nope. Vad var det Pär Thörn sa i biblioteksdebatten, espressohouseifiering? Hur vederkvickande är det då inte att under ett par dagar i den tyska huvudstaden slumpmässigt finna ett tvåsiffrigt antal fristående handlare av böcker, nya som gamla. Väl inne i värmen finner man eldsjälar, personligt urval och hyllmetrar med bokryggar. Här fann jag de Beauvoirs The Mandarins.
onsdag 5 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Oh jag minns en hel eftermiddag där inne...
Har du relokerat endast tillfälligt eller mer permanent?
Vilken underbar känsla det måste vara att vandra runt i en riktig bokhandel.... jag undrar i mitt stilla sinne vart vi är på väg här i landet. Jag blir deprimerad när jag tänker på dessa "bestsellerlådor"- den ena den andra lik....
Vad roligt att du har varit där C! Grym pianomusik och hjälpsam personal (som dessutom bjöd på ett antal rara vänner som stövlade in och gav honom kindpussar och nyårspresenter...) Angående Berlin verkar det bli permanent på deltid. Stor tacksamhet däröver.
I, ja du, vad skall man säga? De gräver sin egen grav. Det blir en ond cirkel av det också. Inga inspirerande bokhandlare, inga storplånbokade eller ändåkonsumerande kunder, och då, de få som fortfarande inspirerar klappar igen. Och givetvis påverkar det utgivningen. Jag hoppas på en snar tipping point, som föder små specialister och eldsjälar i vart hörn...
Skicka en kommentar