Rester och död

Tänker inspirera mig (kan säga så) i helgen. Tillåta mig att kastas mellan källor och bläddra och anteckna och vara mållös, alltså utan mål. Blicken faller på en kort text av Ulf Peter Hallberg ur Kritiker 12; läser namnen Dylan, Baudelaire, Schiller, Büchner, Mann, Hugo, Benjamin, Pessoa och Laura. Läser "- Kultur, det är insikten att de döda på ett sätt är verkligare än de levande." På vilket sätt undrar jag. "Spänna bågen hårdare och hårdare, alltmer konsekvent försöka vara sig själv."