Andra mer definitiva uppdrag

Nästan kommit av mig känns det som, hur var det nu man gjorde, hur skrev man. Det får bli ett snabbt prövande. Medan många andra vältrade sig afrikanskt i bokhögarna, lyssnade och inspirerades, funderade och vandrade runt bland diverse informationspunkter, låg jag ett par industriområden längre bort på Mölndalsvägen, högt i ett höghus, och längtade ur min sjukhusskjorta och dit i ögonblick. Afrika. Litteraturens Afrika. Lurade över allt som missades och som gick att missas. Väl hemma igen letar jag runt bland det andra skrivit om helgens händelse och ser fram emot nästa års tyska färger. Läser i Karavans nya dubbelnummer och blir tillfreds. Lär mig i efterhand. Härutöver har jag påbörjat läsandet av den omtalade australiensiska The Slap av Christos Tsiolkas. Efter 78 sidor är jag väldigt mån om att fortsätta. En uppriktig, lite brutalt realistisk skildring av ett slag mot ett barn, utifrån åtta olika perspektiv. Hur givande kan det ibland inte vara med goda rekommendationer från andra goda läsare...