Varför har jag inte läst Patrick Modiano? De vackra titlarna, utforskningarna. Minnena. Undrar jag när jag till morgonkaffet läser Kristoffer Leandoers välformulerade och informativa understreckare om densamme, apropå den nyutkomna L'horizon. "För varje ny roman av honom framstår alltmer tydligt hur unik och viktig hans röst är: ingen har som han kunnat nagla fast det sena 1900-talets svindlande tillstånd av overklighet, ingen har som han kunnat ge ord åt efterkrigsgenerationernas vaga och svårformulerade känsla av förlust.", skriver han och det oacceptabla i avståndet är uppenbart. Sitter nu senare på universitetsbiblioteket och försöker ta mig fram genom katalogerna, söker och bläddrar om andra ämnen och två gånger om dyker mannen från morgontidningen upp. Bland andra franska namn står plötsligt det bekanta, numera relaterbara, Modiano. Den selektiva blicken. Igenkännandets uppmärksamhet. Tidigare ovetskapens ignorans, tänker jag. Men nu har jag honom, nu ser jag honom. Titlar beställda att hämta upp på vägen hem.
4 kommentarer:
Ställde själv samma fråga imorse. Ngt att se fram emot.
Verkligen! Har du hört om Leandoers nya bok Mask? Också läsvärd tror jag.
Den borde vara läsvärd men av ngn anledn blev jag avtänd när läste recension av den (kan det ha varit SvD?) - jag får ge ytterligare chans el lita på inlägg om o när du läser.
Jag har också hört olika. Anar intressant ur sitt, icke heltäckande, perspektiv. Återkommer, den är på väg.
Skicka en kommentar