"Min bäste vän på den tiden var ett paraply vid namn Arthur"

Idag hade jag tänkt skriva något riktigt långt, en utläggning om något av de ämnen som passerar genom ens huvud en enkel torsdag. Men tiden sprang ifrån mig och kvällsgöremålen närmar sig och så blev det inte. Istället nämner jag som allra hastigast, för er som av någon anledning inte hållit ordentlig reda på det, att det släpptes en eminent roman i pocketformat tidigare i veckan. Just det, Med livet framför sig av Émile Ajar. I somras skrev jag om min läsning här. Så kort och återanvänt fick det bli.