Vissa visningar gör en uppmärksam och hänförd över skillnader. Hur skulpturala egenskaper mäktigt kan fylla hela rum i formen av något helt annat. Ordnade fyrkantiga målningar, grafiskt färglösa, till förvillning nära symmetri. Ändå flyttas denna andra erfarenhet över och med, ändå är det som om det hänger en slags okända kroppar på väggarna. Som skulpturer. Som rörelse mot dig. Vissa visningar kan samtidigt göra en smärtsamt medveten om något onåbart, ickespråkligt, något utöver, utanför det formulerbara. Väldighet och enkel tystnad samsas inom en. Man stillnar. Möjligen, eller med ganska mycket säkerhet, kan det låta pretentiöst och i efterhand konstruerat, men för betraktaren i en kan det vara så nära till hands. Denna konstverkan. Omständigheterna spelar in, men inte alltid på ett begripligt sätt. Man hänförs.Härom veckan såg jag åtta nya målningar av Richard Serra på Gagosian Gallery i Rom. Målningarna visade en för mig ny sida av ett konstnärskap som sällan lämnat mig oberörd. Ändå känns alltså Serras avskalade, väldiga uttryck igen. Närvaron. Naturliga lämnanden, som vid närmare betraktan bär spår. Processer av mänsklig hand avtecknar sig. I en av de sinsemellan förvånansvärt olika målningarna upptäcker jag i den filtade, sammetsliknande ytan ett tydligt fotavtryck. Ljuset och vinkeln gör att det plötsligt, slumpmässigt tycks det mig, träder fram. Det vita äggformade rummet och dessa åtta uttryck. Organiska former, frisläppta, på väg ut ur eller inkapslade, hållna i andra, mindre rörliga former. Även om galleriets fotografier är till belåtenhet kan de inte göra målningarna och rummet rättvisa, det måste upplevas. Så är det förstås alltid, men i detta fall känns det än mer sant. Det är i små, knappt skönjbara skillnader som verken intar sin betraktare.
Greenpoint Rounds pågår fram till den 15 maj 2010.
Via Frencesco Crispi 16
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar