Efter att ha ögnat igenom pinfärska numret av Ord & Bild, Haverier nr 1-2 2010, finner jag många möjliga vägar in. Den allra mest omedelbara är Hjärtats tid. Ett par av de brev som Paul Celan och Ingeborg Bachmann skrev till varandra. Och Tungdans. Djävulsberget. Tidsvågen. Litteratur i repressionstid. Gentrfiering i Prenzlauer Berg. Ljudkonst. Jag sugs också in i det faktum att texten om Bländare inleds med citatet "Att leva är: att säga något.". Själv har jag givits tillfälle att sträcka ut mig om den ofta återkommande Sammetsvatten.
tisdag 30 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Gud, de där breven längtar jag efter att läsa!
Gentrifiering, skall man tycka om det? "I saw some the best parts of the city destroyed by gentrification..."
Självklart ser jag även fram emot vad du har att säga om "Sammetsvatten"!
Även jag, om jag minns rätt ges de ut av Ellerströms såsmåningom.
Gentrifiering ja, svårt att veta, möjligen svårt att förhindra. Tänker mig, utan att egentligen ana, att även det har flertalet aspekter. Skall bli intressant att läsa mer.
Blott ett umgänge, med något förförande svårfångat, men håll till godo.
God helg!
Bra jobbat!!! Du bör sträka ut dig mer i fortsättningen, heja!!!
Tackar! Lovar att göra vad jag kan.
Skicka en kommentar