Än en gång en intågande snöande afton och jag ser fram emot läsandet. Eftersom jag nu inte oroas av det parallella inleder jag med en stund i den vad det verkar lysande, stillsamt reflekterande romanen Lockbetet av serbiske David Albahari. Den kräver sakta, lyhörd, medveten läsning och när jag senare kommer att bli för trött, jag vet att den stunden kommer att inträffa, går jag lugnt över till den publikuppmärksammade Boktjuven av Markus Zusak. Påbörjad igår, inför den lediga helgen, och en bit in har jag nog charmats av den hårt arbetande berättarröstens vindlande ordkonstruktioner. Visst är han pretentiös (och gud förbjude tecknande, fetstilt, listande, textsideuppbrytande frigjord) men än så länge inom överkomliga gränser för att värmen i lättlästheten ändå skall sprida sig. För mig får det nog gärna vara mörka vinterkvällar ett tag till, så känns det idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar