En dag av varierande läsning. Förmiddagen ägnades åt den nyligen utkomna Bara för dig - Pornografi, konsumtion, berättande (Vertigo Akademiska 001) av Magnus Ullén. Utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv tar sig författaren an den ständigt aktuella frågan om pornografi och väljer att låta betraktarens läsning avgöra vad som hamnar inom klassificeringen och vad som hamnar utanför. Gränsen är inte alltid helt klar skall det visa sig. Och hur är det med den "socialt sanktionerade formen av onani", med konsumtionen, reklamen och dokusåporna? Genomtänkt och krasst kritiskt så här långt och jag ser fram emot att läsa vidare om fenomenet så vardagligt förekommande men ändå så perifert diskuterat.
Härefter har jag, under uppdrag, påbörjat en av alla dessa evinnerliga halvbiografiska böcker om svikna barn, klandervärda uppväxtförhållanden och våldsamma minnen... Som i en bubbla sitter jag utanför boken och tittar ner i den och undrar matt hur det någonsin skulle kunna gå att ta detta på allvar. Sedan skäms jag ett ögonblick. Tänker att det finns många som har det svårt och att den här typen av böcker kan vara viktiga och att det är bra att även unga tjejer som är genrens mest trogna målgrupp läser trots allt och vem är egentligen jag att sitta här och vara fördömande. Tror inte att jag helt övertygar mig själv. Sedan tänker jag ännu en gång att det är bra med olika böcker, olika former av litteratur och olika inriktningar. Och att det är lärorikt och (vansinnigt) utmanande att försöka göra en bedömning av något som man är rejält fördomsfull inför. Det kräver egentligen mer, eller iallafall mer koncentration. Nöjd konstaterar jag att jag får tycka illa om den här boken. Det är privat.
Aftonens återstående timmar är det jag och Murnane. Har helt enkelt gjort mig förtjänt av hans sinnerika, lakoniska upprepningar. Av väl valda ord. Av litterär njutning.
Härefter har jag, under uppdrag, påbörjat en av alla dessa evinnerliga halvbiografiska böcker om svikna barn, klandervärda uppväxtförhållanden och våldsamma minnen... Som i en bubbla sitter jag utanför boken och tittar ner i den och undrar matt hur det någonsin skulle kunna gå att ta detta på allvar. Sedan skäms jag ett ögonblick. Tänker att det finns många som har det svårt och att den här typen av böcker kan vara viktiga och att det är bra att även unga tjejer som är genrens mest trogna målgrupp läser trots allt och vem är egentligen jag att sitta här och vara fördömande. Tror inte att jag helt övertygar mig själv. Sedan tänker jag ännu en gång att det är bra med olika böcker, olika former av litteratur och olika inriktningar. Och att det är lärorikt och (vansinnigt) utmanande att försöka göra en bedömning av något som man är rejält fördomsfull inför. Det kräver egentligen mer, eller iallafall mer koncentration. Nöjd konstaterar jag att jag får tycka illa om den här boken. Det är privat.
Aftonens återstående timmar är det jag och Murnane. Har helt enkelt gjort mig förtjänt av hans sinnerika, lakoniska upprepningar. Av väl valda ord. Av litterär njutning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar