Diverse boktitlar tar återigen min uppmärksamhet i anspråk. Först The Wasted Vigil av Nadeem Aslem. Jag har visserligen inte läst Kartor för vilsna älskande och skall erkänna att jag valde bort den som insmickrande och förutsägbar (utan att egentligen veta om så var fallet). Denna nya titel kan möjligen hamna i samma fack men någonting säger mig att den är värd ett försök. Afghanistan är platsen. Människor kommer resande, sökande efter något eller någon. Hur det utvecklar sig återstår att se. Härpå vill jag nämna modernism - The Lure of Heresy av Peter Gay. Med blicken mot gränser, definition, karaktäristiska uttryck och helhet, snarare än regelrätt historieskrivning hoppas jag på informationstung och inbjudande läsning om en period som åtminstone inte jag tröttnar på att läsa om. Korresponderar bra med Tom Sandqvists nya Ett svunnet Europa - om modernismens glömda rötter som jag för närvarande befinner mitt i. Jag har också kommit till insikt om att jag vill läsa den så ofta bläddrade i Silverfisken av Sofia Rapp Johansson. Dess fruktansvärda rader tycks skapa ett unikt textrum, ett gränsbalanserande. Skör poesi om verklighet där det absurda, det ironiska, på något obegripligt vis lurar i utkanten. Sist men inte minst tror jag mig längta efter att börja läsa Steven Galloways omtalade The Cellist of Sarajevo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Efter att ha läst Aslans Kartor för... är jag inte det minsta sugen på hans nya. Förstod aldrig vad han ville säga i den första överlastade romanen. Du har m a o gjort rätt i att låta den stå oläst. Tycker jag. Det låter som du har andra mer intressanta saker på lut och kanske är hans nya också bättre.
Ordverifieringen jag just skrivit in är "misterfo" - en hälsning till Dario Fo från Blogger, kanske.
Ha, det tror jag bestämt, eller hyllning.
Jag hade anat rätt alltså, vad gäller Kartor... Jag minns inte riktigt varför, om det inte bara var så enkelt att baksidestexten gav det vid handen, jag predisrespekterade den. Men jag var bestämd. Vacklar lite inför den nya med, men jag gör ett försök tror jag. Jag kunde inte låta bli associationen till Boccaccios Decamerone och dess formmässiga efterföljare, och är nu nyfiken på vad en eventuellt överlastande författare gör med det. Själv då Hermia, några kuriositeter på gång?
Nja, inga kuriositeter direkt. Men ett gäng män. Har gått från en tid då jag läste nästan bara kvinnliga förf till en mer blandad läsning och nu med överslag åt andra sidan. Det är något med årstiden, mörkret, tyngde som får mig att vilja läsa böcker som slinker ned lite lättare. Namnpå gång nu: Auster, Kerouac, Nesser, Hakelius, Fry... Fast just nu läser jag Nederland av Joseph O'Neill - rätt bra hittills.
O'Neills ligger här och väntar, har hört mycket gott om den. Ser fram emot att höra vad du tycker. Cormac McCarthy gissar jag att du redan har läst. Annars rekommenderar jag dig att låta honom ingå i listan. Blood Meridian skall vara makalös, men just den har jag ännu inte läst.
Skicka en kommentar