Polyfem förvandlad (1964) av Willy Kyrklund beskriver Daniela Floman i dagens understreckare som en text "där människan framstår som en projektionsyta för drivande konventioner, bilder, språk och identiteter". Härpå kommer ett citat ur Kyrklunds verk sköljande. Om bilder som rör sig och förändras. Formuleringen sammanfattar enligt Floman i ett enda andetag "hela den existentiella ensamhetens välvda himmel". Jag tycker mycket om dagens Under strecket, den sammanfattar på ett fint sätt konstnärskapets lika välvda himmel. Den får mig att vilja läsa om sådant som redan lästs om. Polyfem förvandlad minns jag som en text utan ände. Ägd av en bländande rikedom, i ett språk som jublar av tät, tät skönhet. Gåtfullhet. Den är lika omistlig som dess titel antyder. Fast det är klart, det finns många verk av Kyrklunds penna att icke missa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar