tisdagen den 11:e september 2012

Hade tänkt skriva ungefär men det var då förbannat men formulerar istället något åt Yes!

För nu är jag här. Med lunchstunden och det djupt gröna tet. Berlin bjuder närmare trettio och genom öppna balkongdörrar hör jag hur folk gottar sig i fortfarande bara lätta sommarkläder och planer om sena kvällar. Det är fint. Hade tänkt skriva också att nu finns inga bokkartonger kvar men det finns det, i förrådet, omstrukturerade, i väntan på dom, slänga, gömma undan, ge. Slänga skälver som ord. Det skär att slänga böcker. Sicken tur då (ja, min dotter influerar med Lindgren-ord) att det bor en synnerligen energisk konstnärsdam på min gård som skrek av fasa och genast räddade allt i pappersväg vi hystade till några hon kände som ville ha. Fint. Hörs!

Inga kommentarer: