Det kan vara så, kan det vara så, att den av frustration nedtyngda så kallade period av inte-läsande jag dragits med går mot sitt slut. Själva benämningen är inte helt med sanningen överensstämmande, men det har ändå varit, just, frustrerande lite. I jämförelse.
Blandar friskt nu. Arbetsläser, nöjesläser, komma-ner-i-varvläser. Romaner, deckare, fakta, artiklar. I de stunder som ges. Har dessutom upprättat en oerhört angenäm läshörna. Närmar mig en läsar-normalitet, på flera sätt.
Efter det inledande kapitlet i Rachmans The Imperfectionists i går kväll var det svårt att somna. Översköljd av en nästan giftigt inkrypande prosa kunde jag inte sluta tänka. På täthet, kortformat, berättarvinkel, språk och så vidare. Lite av ett äntligen.
Blandar friskt nu. Arbetsläser, nöjesläser, komma-ner-i-varvläser. Romaner, deckare, fakta, artiklar. I de stunder som ges. Har dessutom upprättat en oerhört angenäm läshörna. Närmar mig en läsar-normalitet, på flera sätt.
Efter det inledande kapitlet i Rachmans The Imperfectionists i går kväll var det svårt att somna. Översköljd av en nästan giftigt inkrypande prosa kunde jag inte sluta tänka. På täthet, kortformat, berättarvinkel, språk och så vidare. Lite av ett äntligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar