Strö

Tre boktips nådde mig.
Repetitionen av Eleanor Catton
Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron
och
Ru av Kim Thúy

Den första, för er som liksom jag inte är uppdaterade, når en flicka. Vars storasyster haft ett förhållande med en äldre lärare. Som, flickan alltså, ger bikt under saxofonlektionerna. Som upptäcker en annan flicka. Som inleder ett förhållande med en menlös levare. Som hamnar i skuggan. Och i fokus. Samtidigt sägs det handla om brytpunkter mellan lögn, sanning, verklighet och overklighet. Debut, hyllad, prisbelönt. Wahlström & Widstrand ger ut.
Den andra. Författaren minns sin mamma och hennes trasade minnen från ett våldsamt Europa. Platsen är Tel Aviv, tillståndet överlevande. Då och nu blandas. Försöken går till att förstå. Kontraster och motsatser. Första boken av tre. Obligatorisk läsning i israeliska skolor. Weyler Förlag ger ut.
Den tredje slutligen med den fina titeln Ru har vietnamesiska rötter och även här är det självbiografiskt och späckat med minnen och samtid, men i Kanada. En berättarlek där vägen blir associationens. Exil, flykt, återkomst, moderskap. Än en gång hyllningar och priser. Sekwa ger ut.

Världsmedborgarsstämning

Har påbörjat läsandet av den så vitt uppmärksammade, och uppskattade, The Boat av Nam Le. Lite smått cyniskt och fullständigt ogrundat inleder jag med misstänksamhet. Orolig över att den inte skall hålla mig intresserad, eller att den skall vara så där ungdomligt rapp som man har sett många exempel på de senaste åren, lite etniskt skruvad eller lite bonde i stad-lustig. Men jag behöver inte många rader för att bli så gott som övertygad om att jag befinner mig i händerna på en språkskicklig, genomtänkt och insiktsfull skribent. Här föregås mina farhågor, ventileras eventuella läsarmotsättningar, sysslas med stil. Angenämt helgsällskap således.

Ordens rymd

Hur bär vi talträngdheten
genom det förväntat fåmälda
Din tystnad
gjorde mig svarslös

Kan ekot höras
när orden överskuggar livet
och intar hemligheten mellan raderna
gör tusen verser värdelösa

Bàng Viêt; Till: igår

"Du kommer med blommor från ett fjärran fält"

Förra veckan landade i min postbox en bok. Jag visste att den var på väg och jag visste vad den skulle innehålla. Däremot var jag inte underrättad om bokens utseende och form. En dimmigt jadegrön, grov tråd ligger över en svart bakgrund. Konturerna av två futuristiskt kantiga lotusblommor, en svart, en vanilj. Svarta skärvor, flagor tryckta, som i vind. Som senare visar sig ha spritt sig in mellan sidorna, in i de svartvita textrummen, in i Till: igår - Tolv vietnamesiska poeter (utgiven av Tranan i februari). Försättsbladet naturligare grönt. Runt åttio blad i tjockt milt färgat papper, som hörs när man bläddrar. Om jag hade haft större insyn i mitt tangentbords dolda gömmor hade jag kunnat skriva poeternas vackra namn på det lika vackra namnet som betecknar den latinskt transkriberade versionen av vietnamesiska. Det skulle ta mig hela dagen att leta fram prickarna, linjerna och koderna som förändrar bokstäverna i rätt riktning. När jag har läst den offentligt, på bussen eller till caféfrukosten, inbillar jag mig att folk tittar till, den fina boken sticker ut, och syns.