Form

När tid fattas att formulera text får man hänvisa till annans:

Ragnarok: The End of the Gods by AS Byatt

Mannerheim utforskade poesins puls

Sanningssägaren Stig

"Och ordet bitterhet?"

Nu får det vara slut på obloggandet för den här gången. Det är ganska sent, för att fortfarande ha datorn igång. Jag är inte så snabbtänkt. Jag har inget direkt att säga. Har inget läst ut och inga nyfunna briljanta artiklar i rockärmen. Ingen större idé att försöka producera just nu med andra ord. Jag läser maraton istället. Det är bättre...

Moment

En sådan tur. Eftermiddag med hett, grönt te. Webbradio och som om jag hade ringt in någonstans och önskat mig. Biblioteket handlar om Magnus Dahlström och Marie Lundquist. Har nästa kunnat hennes debut utantill. Inte för att jag ansträngt mig. Den klev bara in och blev som ett andra språk, ett uttryck för något som speglar. Så minns jag. Och Sommardal och hans oerhörda lyhördhet för poesin.

"dikten är där och den finns"

Återigen Hallberg. Om POESI. Får mig att tänka på alla de gånger jag har fått säga att jo, poesi fungerar. Den uttrycker och säger. Känner eller låter oss känna. Den kan vara relativt ofarlig om man tillåter det. Det går att roas. Förfäras. Tystna.
Hoppas att hennes formuleringar lockat någon vidare till glesare sidor, brutna rader.